tjerniis

måste skriva av mig lite.
vet att jag förmodligen kommer ta bort detta inlägg inom kort tid.
men jag hatar när man är omringad av sköna människor dag som natt.
när man väl kommer hem och man är själv, då börjar tankarna snurra..
om allt möjligt, man känner sig så otroligt ensam, som att man inte har en ända..
som att man är en liten myra som yrar runt i universum som inte har en aning om vart den ska.
vet att det inte är så, men känslan finns där när jag ska sova. 
nu är det extra drygt, för har vart med min käre vän fredrik nästan konstant i två-tre veckor.
och idag, runt tre går hans flyg till london, där han ska stanna, och bo. skaffa ett liv där.
frågan är den att vi inte har haft den bästa kontakten på ett bra tag, men varför va vi tvugna att få det nu.
en månad innan han lämnar västerås..?
men fredrik jag vet att du kommer få det toppen där borta, ha så kul nu !
vi får prata och parta med varandra genom skype, haha.
aja.. ingenting ni vill höra om men nu vet ni haha. hejdå